O-revy film. =)

Ovaxat från O-revyn 2016


Äntligen har man fått filmen från förra årets revy. =)
Här ligger en sketch ute på youtube.
Me and my partner in crime spelar i denna video.
Enjoy. :)

Over and out. =)

All over the place

Ibland vet jag inte vilket ben jag ska stå på. Detta gör mig otroligt förvirrad i mellan åt. Jag börjar nästan bli för bra på att trycka undan så jag vet inte ens själv vad som är vad snart. Jag måste få veta innan jag blir för bra på detta. Annars kommer jag nog alltid att fundera på vad det hade varit. :)

En sak vet jag iallafall. Det är första gången på länge som jag är jag igen. Jag förlorde en del av mig själv för några år sedan men jag har hittat den pusselbiten igen.

Trots att man har sina problem, för de har ju alla så mår jag otroligt bra. 

De är likadant nu som de va då, karaten betyder allt för mig och de gjorde den även under min paus under gymnasiet och så. Så otroligt skönt att vara tillbaka på mattan och det har även hjälpt mig otroligt mycket med värken. har inte lika många dåliga dagar längre och det är helt otroligt med tanke på att väldigt många med denna värk inte alls kan träna för att det blir värre. jag har den turen att de blir bättre av att träna. De tackar jag gudarna för. Jag försöker att inte låta värken styra mitt liv längre jag försöker styra den. De är lite roligt dock, tränar jag inte så får jag mer värk, så pass mycket värk att kläder gör ont att ha på sig. 

De senaste dagarna har varit väldigt nostalgiska. Har fått tillbaka lite minnen som man förtränkt (ja jag är väldigt bra på att förtränga) både bra och dåliga minnen men framför allt väldigt många bra.
En vis man sa en gång jag tror det var gandi som sa det: 

"Ju längre bak i det förflytna du kan se, desto längre fram i framtiden ser du."

Med det sagt så tar jag och återgår till mina läxor som jag har kvar att göra. 

Over and out

 

Lite tankar.

Det är sjuk, folk som gör allt rätt får ingenting tillbaka.
Ska de va så svårt att få leva ett drägligt liv?

OM man pluggar på halvtid d.v.s. 2 dagar i månaden är man i skolan och man får 4500 från csn.
Man bor ensam i en lägenhet och har hyra, el och andra räkningar att betala. klarar mig sig då på 4500?
Svaret på den frågan är enkel Nej de gör man inte.
Att få jobb är inte det enklaste i detta sammahälle så man står där med sitt csn och är redo för att kunna jobba heltid, man söker jobb varje dag och gör allting rätt men man får ändå ingen hjälp i från kommunen! Är de så det ska vara? Folk som gör allt rätt får ingenting medans Alkolister, missbrukar och andra dräg får precis som dom vill. Det är väl inte rättvist eller är det?

Man kanske ska ta och skaffa sig ett jobb som alkolist de låter som så i denna kommunen.

Rädslan för min egen hem stad

Det finns en anledning till att man inte ska lita på allt och alla. Och det fick jag erfara ännu en gång i går kväll. Jag har en tendens att hamna bland idioter av någon anledning, varför dras dom till mig?

Var och festade med styvbrorsan och redan i början av kvällen kändes det inte helt rätt där. Grabbarna var väldigt påträngande och jobbiga redan när jag kom dit och brorsan varken sa eller gjorde något.
Som den ensamma tjejen jag var i gruppen så skulle jag få bestämma vad vi skulle göra.
Jag bestämmde att vi skulle åka och bowla inne på stan. dock så skulle dom precis stänga bowlingen så då ville grabbarna åka vidare, så jag gav förslaget att vi kunde åka och kolla på jay smith, I ett område jag känner. De lät lockande även för dom, så jag går in på toaletten innan vi ska fara vidare är borta i ca 2 minuter och på den tiden har grabbarna bestämmt att ne vi ska åka till härnösand, de kändes inte alls bra för mig så jag leder chauffören åt ett helt annat håll och när dom vägrar släppa av mig så öppnar jag bara dörren och går ut i farten.
Chauffören hade ju så klart hunnit sakta ner då jag öppnade dörren så jag behövde inte kliva ut i någon hög hastighet. Polisen var bakom så grabbarna fick lite panik så min bror kliver ur bilen och frågar vad det är och jag säger bara att de känns inte bra, det känns inte rätt.
När grabbarna har lämnat mig där så ringer jag min far och kollar vart han är, och vad han gjort. Sa att jag dyker upp på en stund, ringer sedan min bästa vän Chilli och där bryter jag ihop, då faller allting på plats ordentligt då inser jag det som jag hade haft känslan av hela kvällen. Jag skulle ha blivit våldtagen av dom om jag hade följt med så jag gråter i telefonen, och vet inte riktigt vad jag ska göra.
Efter många om och men så bestämmer jag mig  att jag ska inte vara ensam just nu så jag går till min vän och stannar där någon timma. Jag orkade inte gå till far just då, vill inte berätta vad som hänt för honom. Så jag sitter hos min vän en stund och lugna ner mig innan jag går hem igen till mig. På vägen hem känner jag mig så otrygg så jag ringer min vän och ber han hålla mig sällskap. Så vi pratar hela vägen hem.

Jag har då aldrig känt mig så här rädd någon gång i mitt liv här i trakten. och då har jag ändå blivit misshandlad ute på byn en gång tidigare. Men jag har aldrig varit rädd efter det, Nu däremot så känner jag mig både otrygg och rädd här. Jag älskar att vara hemma i kommunen jag växt upp i, jag älskar att jag har karaten, musiken och teatern igen i mitt liv. Just nu sitter jag och funderar är det värt denna rädsla som jag känner just nu. Visst det är bara dagen efter händelsen och det kan kännas bättre om några dagar vem vet, men är det meningen att man ska behöva vara rädd för sin egen styvbror? att man ska behöva känna att familjen inte hjälper en?


Jag är glad att jag har världense bästa vän som alltid finns där för mig. Chilli du är guld värd. Tack för att du finns min älskade vän. Du betyder allt för mig. <3 Vad hade jag gjort utan dig igår?! Du är bäst.

På gång med revyn

Ja då är man igång med revyn ordentligt då.
Förra veckan började vi hår träna på scenen och det går väldigt bra för oss.
De första möterna vi hade i september så var det snack om att alla hade skrivkramp och inga ideer alls men nu verkar det har lossnat och det bara kommer fler och fler nya. Vilket är jäkligt bra, Ser verkligen fram emot att se hur detta året kommer att bli.
I januari har vi premiär i vanlig ordning.

Karate Tävling

Ja då har man återhämtat sig efter ännu en intensiv och lång helg.
Fredag eftermiddag for man ner till stockholm för att sova hos kusinen för att sedan på lördagen ta en taxi in till träningslokalen och tävla.
Var där kl 08:00 på morgonen för att känna in ruet och kolla in konkurrensen för min klubb kamrat som skulle ha sin först match före lunch.
KL 09:00 startade alla barn tävlingarna, I första matchen för min klubb kamrat blev det ett brons, sedan var det ganska lång väntan för honom till eftermiddags match då han skulle ha sin fajt match även där tog hans brons. Detta var Hampus första tävlings någonsin han gjorde ett riktigt bra jobb. Grattis Hampus.

Min första match var vid ca 15 tiden, jag gjorde min kata och när jag är färdig och har pratat med min coach lite så hör jag dom ropa mitt namn på mattan bredvid för fajten. Då blev de panik, var inte på schemat att min andra match skulle komma så tidigt in på så det blev springa och hämta skydden och lämna första mattan [Jag var klar på den mattan så de gjorde inte så mycket] hoppa på matta två och där står man och ska hälsa på domarna då hög jag i högtalarna att jag har fått brons på en första mattan, jag kollar på domarna från den mattan och visar att jag ska till att köra match här så min coach får ta min medalj där. sedan var det bara detta kvar fajtas mot tjejer som väger ca 13 kilo mer än mig och är bra mycket längre för att jag fick gå upp några klasser där med. Tog ett brons där med.

Så sammanlagt till Ådalens Karate Klubb blev det 4 brons medaljer.

Direkt efter tävlingen så åkte vi hela vägen hem igen. Blev en riktigt lång lördag. Men jag hade riktigt kul och det tror jag dom andra hade också.

Over And out
~Lily

längtar tills tävlingen

ligger i brorsans säng i hans lägenhet och taggar inför morgondagens tävling. Känns som om man inte kan somna men man får försöka komma till ro så man är lite pigg i morgon. Kommer bli en otroligt lång dag då mina matcher är på eftermiddagen och jag kommer vara där till 8 på morgonen. Men de är de värt då får man lite inblick i dom andra som ska tävla och lite grann hur det går till var ju ändå några år sedan sist. Göra som man brukar göra när man ska stå på scenen,känna in rummet och mattan. :)

kommer bli en bra dag i morgon. :) längtar.