Det har varit några intressanta veckor efter tävlingen i Boden. Två helger efter tävlingen var det läger nere i Stockholm två dagars läger ca 16 timmar hård träning i Kata och bunkai. Jag hade ådragit mig en sträckning i ett muskelfäste bak i knät men tog det inte på så stort allvar efter tävlingen utan fortsatte att träna hårt inför lägret och tränade ännu hårdare på lägret vilket orsakade en överansträngning av mitt muskelfäste som gick från halva vaden till halva låret så man blev liggandes i 3 veckor på soffan och missade en kata tävling i Stockholm helgen efter lägret.
För någon vecka sedan var jag på årsmöte med Amatör teaterns riksförbund västernorrlands styrelsen, jag hade blivit tillfrågat att vara suppliant för styrelsen, halvvägs in i mötet så blev man invald som ordinarie ledarmot. Vilket innebär ganska mycket styrelse jobb som jag faktiskt ser fram emot väldigt mycket. Teatern har varit mitt liv länge och nu är jag inne i styrelsen för amatörteatern i västernorrland. Livet kan inte bli bättre än så, eller ja jo, få betalt för att göra det man älskar hade varit ganska bra men men, så länge man gör det man älskar vad betyder då pengar? :)
Tankarna har under dessa tre veckor som man varit skadad farit runt som en enda stor tornado. Jag är så nära på att ge upp allt som har med känslor och kärlek att göra för jag känner mig faktiskt tillfreds med att vara ensam och leva mitt liv med mina saker och projekt. Men samtidigt så finns det ingen annan som berör mig så otroligt mycket som du. Man kan drunka i dina ögon, hela din uppenbarelse får hela mig att må bra, ditt skratt och din röst för mig att le, Nästan all smärta är som bortblåst när du är i närheten, Du får mig att vilja öppna upp mitt hjärta och faktiskt släppa in någon för första gången på länge. Finns ingen som jag trivs så bra med som med dig.
Fast det är inte lätt att tycka om dig, det är inte lätt att släppa in någon, ingenting i det här är lätt, och i slutänden är det inte det som är meningen med det? Att det ska vara lätt alltså? Som marshall säger i H
ow i meet your mother "Being with someone should be the easiest thing in the world, if its not easy its not right" Jag vill ge upp men något säger mig att inte göra det, Jag har ingen tanke på att flytta ihop med någon än, vara tillsammans betyder inte att man måste bo ihop. Det finns alltid tid, vi kan alltid skapa tid.
Åter till det roliga i mitt liv. I maj ska jag åka ner och representera ATR västernorrlands styrelsen i ATR kongressen och gå på amatörteaterfestivalen i Södertälje, Jag är en av fem huvudpersoner i ett projekt vi ska prova här i bygden, Det är snart dags för den årliga revyfesten som jag har planerat tillsammans med min festfixarkompis och revykollega. Jag är med och planerar massa teaterforums och kurser och kurshelger, til hösten börjar möterna för revyn igen och jag kan faktiskt träna igen efter skadan och om några veckor ska vi ha ett barn läger jag och en karatetjej.
Det är mycket på gång just nu och jag älskar det, ibland leker livet och allting bara faller på plats.
En ny låttext har blivit skapad och en hel del material både för revyn och för det projektet som vi ska prova är gjorda.
Månadens låt: H.O.L.Y - Florida Georgia Line
"When the sun had left and the winter came
And the sky fall could only bring the rain I sat in darkness,
all broken hearted I couldn't find a day I didn't feel alone
I never meant to cry, started losing hope
But somehow baby, you broke through and saved me
You're an angel, tell me you're never leaving'
Cause you're the first thing I know I can believe in"
Nu ska jag ta och återgå till allt arbete.
Over and out
~ Lily
I natt drömde jag samma dröm flera gånger jag bodde i mitt barndomshem tillsammans med dig. Ja jag drömde om dig i natt igen. Det var ett tag sedan jag gjorde det.
Jag tycker att den svarta rosen är otroligt vacker som den är men den har en betydelse som passa väldigt bra in i situationen.
Nu är denna artikel några år gammal men den är så fin. Den suger verkligen tag i ens hjärta. Jag satt med gåshud och tårar i ögonen genom hela när jag satt och läste den. Jag vet hur mycket "internet vänner" kan påverka en och bli en del av ens "familj" Och jag känner igen mig i många utav historierna som kommer ut om folk som finner sin verklighet i spel, på scen eller i musiken. Man kan vara någon annan och leva ut sina egna drömmar, som i den här historien om en kille som hade en ovanlig sjukdom som gjorde att hans muskler förtvinade och han hamnar i rullstol. Han börjar gamea som sitt fritidsintresse istället för sport som alla andra i hans ålder. I spelet så är han är runner, en karaktär som springer mycket, för där kan han springa. Han blir en del av en guild/flock i spelet och där kommer han att få så många fina vänner och bundsförvanter som finns där för honom och inte dömer honom, och han finns där för dom.
Som sagt mitt bagage är rätt stort och det kommer ta mer än ett blogginlägg för det. Men här kommer en del av mitt bagage.
Här är en bild på jumpsuiten som jag har köpt till mig själv. Väldigt skön jumpsuit i ett väldigt skönt och lent tyg. En klassisk kostym liknande modell med vida ben. Köpt på Lindex och en bild på mig i den kommer att komma. Jag har varit lite upptagen med jobb och födelsedagar så har inte riktigt hunnit med mig.
"When I look at you
Då man själv står på scen så är det svårt att ta lite bilder. Men här har jag lagt några bilder från våra repetitioner och några är från någon föreställning och fler lär det bli sedan när jag får bilderna från våran Fotograf. =)
Årets föreställning har hetat Orubbligt och det har vi också stått för hela hösten. Trots att alla som står på scenen i år har varit med länge så har dessa personer verkligen fått visat vad dom går för. Nya personer som har fått dragit hela lasset med denna produktion och har verkligen lyckats fått till en riktigt bra Revy.
Några personer har visat att allt går bara man har viljan till det. Jag är så stolt över varenda en som har varit med och skapat årets orubbliga revy. Alla har gjort ett riktigt bra jobb. Orkestern i år kom in lite senare än vanligt men vi hade våra motgångar om det ens skulle bli en revy. Då våran oljepanna slutade att fungera ett tag då såg det riktigt mörkt ut men vi lyckades lösa problemet och vi kunde ha våran revy.
Årets orkestern är allt utöver begåvade. Trots att de blev repitiotioner sent med dem och trots att vi inte direkt är några Carolas eller Nanne Grönwalls så lyckades både vi och dom att få låtarna i årets revy att låta ganska bra.
Nu börjar det som sagt dra ihop sig till sitt slut för i år och man kan börja fokusera på nästa års revy.
"Vredensdagar" en föreställning om hungermarschen och svanö kravallerna som kommer ha premiär i sommar och spelas upp på hamnplanen i Nyland
Btw, så fort jag får filmen från årets revy så hamnar några av klippen på min Youtube kanal så om ni vill se lite från årets fantastiska revy så kommer det en lite notis här när det ligger på min Youtube, 
