Jag är inne i en svacka igen i mitt liv. Där jag är körd i botten igen. Jag är psykisk nedbruten och fysiskt så orkar jag inge mer för att psyket inte orkar. Jag har verkligen ingen ork att fortsätta men enligt lag så måste jag härda ut, Jag kommer att köra mig själv längre ner på botten genom att fortsätta, det är inte värt det. Det är inte värt att gräva ner mig själv bara för att lagen säger att jag måste. Jag kommer inte orkar.
På vilka grunder är jag anklagad för något som jag så tydligt tar avstånd i från i mitt liv för att man själv har varit i den situationen? På vilka grunder?
Hur kan ni påstå något sådant? Vad har ni för underlag för att ens säga det?
Och så får jag inte ens bli irriterad för anklagelsen för då har man dålig attityd. Självklart får jag en dålig attityd. Jag är falskt anklagad för något som jag tar avstånd i från. Inte ens en "det här har jag hört, är det sant?" inget "det här har kommit fram till mig, var de menat på de här sättet?" Ingenting sånt alls. utan bara rakt på "du är en ...... och det accepteras inte" "du har dålig attityd"
Det var ren och skär "den här personen har sagt det här så då är det sant"
NEJ det är inte så, jag tar avstånd från sånt då man själv har varit i en sån situation.
Prata hur mycket skit om mig ni vill, men anklaga mig inte för saker jag inte har gjort då bli jag irriterad och får en dålig attityd, för det finns inga grunder alls för att det som är sagt är sant. För jag är inte en sån person.
Tack iallafall, om erat mål var att få mig att må dåligt och skapa en oro i mig så har ni lyckas. Känns som om ni bara vill röra om i grytan och försöka få mig att bli en piga som bara nickar och går med på saker för att hålla mig kvar så har ni misslyckas, för beslutet har aldrig varit enklare. Jag går och kommer inte att komma tillbaka.
Jag vill inte tillbaka dit. Jag orkar inte med det.
Over and out
~ Lily
