Vill ha livet tillbaka.

Just idag är det en ganska bra dag! Jag är inte lika trött som jag har varit några dagar. Men det lär nog falla tillbaka till trötthetshålet igen. Dom tror att mycket av min trötthet, orkeslöshet, och koncentrationssvårigheterna jag har för tillfället beror mycket på att jag hade covid-19 i augusti. Men att de har kommit i efterhand, för det är flera stycken som har gått åt ungefär samma håll under året. att det kommit i efterhand. Men min läkare tror också att en del av det kommer från sjukdomen som han håller på att testa mig för just nu, som jag skrev om i ett tidigare inlägg. En väldig ovanlig blodsjukdom för att vara exakt. Och det kan även förklara alla mina andra symtom som jag haft under årens gång när jag blivit diagnostiserad med Fibromyalgi. Jag har själv medicinera min "fibromyalgi" med hälsokost senaste 2 åren samt även min hormon obalans jag har. Och med tanke på vilken typ av blodsjukdom min läkare just nu kollar mig för, som jag är rätt säker på att jag har då den finns i familjen, så har jag totalt fel doserat vitaminerna. Dom har varit bra för fibromyalgi och hormon obalans men dom har inte varit kompatibel med blodsjukdomen så med tiden så har denna sjukdom blivit värre i stället för att jag har blivit fel diagnostiserad för några år sedan. 
Jag önskar att jag kunde få svar snart på mina prover, Jag vill börja med medicineringen av denna sjukdom på riktig. jag vill komma tillbaka till mitt eget liv igen, komma igång med träningarna, kunna göra något annat än att sova hela tiden. Just nu så måste jag planera mitt liv med hur jag har tid med vila. 

Ta som i går till exempel. 
Jag skulle åka ner och kolla på träningen, jag skulle bli upp plockad vid halv sju. vid 16 tiden så fick jag gå och lägga mig en 2 timmar och sova en sund för att orka vara borta några timmar. När jag kom hem sedan behövde jag vila igen.
Ungefär så där ser mina dagar ut. jag måste planera in vila i allt jag gör. 
Tar jag en promenad in till byn, så behöver jag lägga mig en stund när jag kommer hem. 

Jag vill bara få tillbaka mitt liv igen, mitt aktiva liv. jag vill kunna orka träna och ha koncentrationen uppe mer än bara några få timmar åt gången. Jag vill kunna sitta flera timmar och skriva teater och så mycket annat som jag har hållit på med innan jag blev så här trött.

Over and out
~ Lily 

En massa tid över.

När man har en massa tid över förtillfället i väntan på provsvaren så har man snart gjort klart alla journalist uppgifter, snart skrivit klart manuset för mitt projektarbete på Regiutbildningen och jag har även hunnit lära mig lite CCS koder och har gjort om en massa på min blogg som ni kan se om ni har varit inne tidigare, den är lite annorlunda igen. 

Jag är klar med alla mina manus för revyn och just nu sitter dom andra i gruppen och skriver på sina. vi har börjat lite smått med at ställa oss på golvet och öva in dom texter vi har klara och snart ska vi ta och ställa oss på scenen. Om någon vecka så ska vi ha vårat första musik möte med orkestern och lära in våra låta också. Den 9 Januari 2021 så har vi premiär för 50 sittande publik vi kommer att ha 2 föreställningar varje lördag hela Januari. första föreställningen Kl 16.00 oh andra Kl 20.00 

Detta kommer bli super kul. Jag längtar väldigt mycket tills vi får möta publiken igen.

Over and out
~ Lily

Spännande vecka.

I fredags 30/10 för en vecka sedan ringde jag läkaren och visse inte om jag behövde en psykolog eller en läkare. Jag var tröttar än vanligt och jag mådde verkligen inte bra alls. Depressionen va i botten och allting var verkligen inte bra. Jag tänkte att det var att jag hade utmatningssyndrom. Sjuksköterskan jag pratade med sa att vi brukar alltid börja med läkare så de va där jag fick börja, han bokade en tid till mig följande måndag 2/11 hos en läkare, där pratade vi lite om mitt liv, lite om hur jag mår, hur jag ha mått tidigare osv innan vi gick in på undersökningen, där lyssnade han på mina lungor från alla håll och kanter eftersom jag tidigare i höst hade covid-19 han lyssnade på mitt hjärta, tog blodtryck och kollade min puls. allting lät bra min puls var oregelbunden kontrade hjärtat och andningen och hjärtat hade lite av ett konstigt slag där den typ hoppade över ett slag. 
När det var färdigt så beställde han lite olika blodprover hos labbet, det skulle tas njurprov, leverprov, d-vitamin i blod, b-vitaminer, blodstatus, EKG och en massa andra jag inte kommer ihåg. Dom dränerade mig på 6 rör blod denna måndag. 
Sen fick jag åka hem och på tisdagen så ringde han på morgonen och sa att han hade bokat in en telefontid på eftermiddagen, Det är ganska intressant men du behöver inte vara orolig. Vi hörs senare. 
KL 13 samma dag så ringer han igen och vi pratar i ca 1 timme. Vi kan ha snubblat över någonting riktigt ovanligt. 
Berättar mer om det senare. =)
Iallafall han hade bokat fler blodprover följande onsdag så på onsdag 0945 så sitter jag och ska bli stucken ytterligare en gång samma vecka, tur att dom tog den andra armen denna gång och även denna gång blev det 6 rör blod som dränerades och som skickades till Göteborg för analys. Nu väntar jag med sån där skräckblandad förtjusning på svaren på om det är detta ovanliga som min läkare har snubblat över.
Fortsättning följer när provsvaren kommer. =)

Over and out

~ Lily

På vilka grunder?

Jag är inne i en svacka igen i mitt liv. Där jag är körd i botten igen. Jag är psykisk nedbruten och fysiskt så orkar jag inge mer för att psyket inte orkar. Jag har verkligen ingen ork att fortsätta men enligt lag så måste jag härda ut, Jag kommer att köra mig själv längre ner på botten genom att fortsätta, det är inte värt det. Det är inte värt att gräva ner mig själv bara för att lagen säger att jag måste. Jag kommer inte orkar. 
På vilka grunder är jag anklagad för något som jag så tydligt tar avstånd i från i mitt liv för att man själv har varit i den situationen? På vilka grunder? 
Hur kan ni påstå något sådant? Vad har ni för underlag för att ens säga det?
Och så får jag inte ens bli irriterad för anklagelsen för då har man dålig attityd. Självklart får jag en dålig attityd. Jag är falskt anklagad för något som jag tar avstånd i från. Inte ens en "det här har jag hört, är det sant?" inget "det här har kommit fram till mig, var de menat på de här sättet?" Ingenting sånt alls. utan bara rakt på "du är en ...... och det accepteras inte" "du har dålig attityd" 

Det var ren och skär "den här personen har sagt det här så då är det sant"
NEJ det är inte så, jag tar avstånd från sånt då man själv har varit i en sån situation.
Prata hur mycket skit om mig ni vill, men anklaga mig inte för saker jag inte har gjort då bli jag irriterad och får en dålig attityd, för det finns inga grunder alls för att det som är sagt är sant. För jag är inte en sån person.
Tack iallafall, om erat mål var att få mig att må dåligt och skapa en oro i mig så har ni lyckas. Känns som om ni bara vill röra om i grytan och försöka få mig att bli en piga som bara nickar och går med på saker för att hålla mig kvar så har ni misslyckas, för beslutet har aldrig varit enklare. Jag går och kommer inte att komma tillbaka. 

Jag vill inte tillbaka dit. Jag orkar inte med det. 

Over and out

~ Lily

Bilder från köket.

 Jag lovade bilder på hur det blev i köket, så hä ä länken till instagram där jag har lagt före unde och efter bilder. Jag är riktig nöjd med resultatet. https://www.instagram.com/p/CEcITdypRvk/ Enjoy.

Jag har kommit in på en distans kurs på Mittuniversitetet. Jounalistik grund A Säker digital kommunikation och källskydd heter kursen. Och jag har även kommit in på Regissör utbildningen så jag är nu mera regilärling i 2 år. Det ska bli fantastisk rolig att ta detta till nästa nivå. 

Ikväll är första revy mötet och det har vi längtat till hela sommaren. Det har inte hänt så mycket förutom att jag har blivit frisk nu och får börja vara ute bland folk igen. =) Överlycklig över det.

Nu ska jag fixa lite till kvällens möte och frukost. 

Over and out

~ Lily 

Det händer grejor i lägenheten.

 Nu jävlar händer det saker i lådan. =)

Just nu håller jag på att renovera om i köket, detta var planerat att göras hösten 2017 men då flyttade morsan in i min lägenhet och allt sånt här fick vänta, nu när man sitter i karantän så passar jag på att få lite sånna här saker gjorda. Det kommer att komma bilder senare på hur det ser ut i köket både för och efter, och kanske en del under.
För några dagar sedan så gjorde jag garderoben i sovrummet och jag håller på att testa ut vilken färg jag vill ha på mina hyllor i sovrummet med. Så det händer saker här just nu. 
tror det här kommer att bli skit bra. =) 
Mellan varven så skriver jag även på revyn också. Har några pågående sketcher som jag jobbar med. Det kommer bli ett bra år detta, nu när den största energiboven inte är med längre. 

Ne nu ska jag åter gå till mitt arbete i köket. Hold on det kommer bilder. =) 

Over and out
~ Lily

Det är svårt att glömma någon som du har föreställt dig var med

Jag trodde att när jag blev kär i dig skulle vi lära oss att bli de bästa versionerna av oss själva. Vi var det där paret som alla skulle se upp till. Vi var två själar som sökte sig till varandra.

Varje fiber av mig älskade varje vacker ofullkomlighet i dig. 

Om jag är ärlig mot mig själv, svider det fortfarande att vi inte fungerade ihop, eftersom jag fortfarande ser vårt förhållande genom några förvrängda, rosafärgade ögon.

Jag tänker fortfarande på vår lyckliga samvaro. Jag tänker fortfarande på de goda tiderna. Jag ser fortfarande hur vi skrattar i köket.

Jag ser fortfarande hur du satt vid din dator och jag låg i din säng och vi pratade. Jag har fortfarande minnena av våra stunder med "i huvudet på en mördare".

Jag ser fortfarande alla underbara ögonblick vi hade, och vad som är patetiskt är att jag fortfarande ser glimtar av vår framtid.

Men nu är du bara ett spöke som visar sig när jag känner mig svag. Nu måste jag lära mig att gå vidare utan dig, att leva vad som känns som ett halvt liv utan dig.

Jag måste lära mig att vara OK med att det inte är vi.

Jag måste lära mig att leva med det faktum att vad som var själsfränder för mig var en bara nästan kärlek till dig.

Nu är vi bara främlingar i natten som utbyter en blick när vi passerar varandra.

Att få sitt hjärta krossat är aldrig lätt. Men med dig var det annorlunda. Men det slutade ändå med att jag inte var den rätta för dig. 

Men jag var redo att acceptera framtiden och bestämde mig för att stänga dörren. Att stänga dörren eftersom det blev som det är.
Du lämnade mig fullständigt omtumlad och mitt hjärta i en miljon bitar.

Jag trodde du var min bästa vän och dagen jag insåg att du aldrig varit min vän var en av de värsta dagarna i mitt liv. Bästa vänner ljuger inte för varandra.

Bästa vänner är ärliga och uppriktiga mot varandra. Bästa vänner är empatiska och förstår de svårigheter de kommer att utstå genom hela livet.

Bästa vänner är långlivade och ger aldrig upp hoppet för varandra … men det är precis det som hände.

Kanske ännu mer så undrar jag ofta när tiden är inne då jag kan förlåta mig själv för att älska någon så mycket mer än jag älskade mig själv.

Dagen du kommer till insikten om att vi borde vara tillsammans. Jag undrar ofta när jag ska sluta med dessa elaka fantasier.

Jag förstår att resan är över. Jag förstår att detta är för det bästa, för att jag förtjänar det absolut bästa. Men det hjälper fortfarande inte mot smärtan och lidandet jag känner.

Och även om vi båda fick av vad som var det bästa valet i våra liv, att gå skilda vägar, väntar mitt hjärta fortfarande på att få följa med dig och ditt hjärta.

Tyngden i mitt hjärta verkar överväldigande.

Jag förstår att jag är den enda som kan läka min hjärtesorg. Jag måste acceptera dina beslut. Jag vet att jag måste växa och läka mitt eget hjärta.

Jag känner genom all hjärtesorg och genom alla de misstag som vi gjorde att detta kommer att få ett positivt resultat. Det som är positivt är att jag kommer att hitta sann kärlek.

Jag är i ett bättre mentalt tillstånd för att känna igen vad som är och vad som inte är kärlek.

Jag kommer att hitta sann kärlek med någon som kommer att inse att jag är min egen person, han kommer att älska det med mig och han och jag kommer att arbeta tillsammans för att skapa ett kärleksfullt och ömsesidigt stödjande förhållande.

Hjärtesorg är smärtsamt men det är bara tillfälligt. Vad som är permanent är den lycka du lär dig att se inom dig själv.

Sanningen är att det är svårt att glömma någon som du har föreställt dig var med för alltid.