Det har varit en liten jobbig vecka. Många tankar och det har kanske märkts på inläggen. Jag har mått lite halv dåligt hela veckan och tänkte mycket på mig själv och hur jag har det och vill ha det i mitt liv. Jag har försökt hittat mig själv i ett vi sammanhang och och ett vi i ett jag sammanhang. Försökt hitta balansen i mig själv mellan ett vi och ett jag.
Det är inte alltid lätt att hitta en balans mellan jag och vi. Jag vill vara ett fungerande vi men jag är så van att vara ett kaotiskt jag och ta hand om mig själv, jag behöver skapa en balans i mig själv och det är inte det lättaste men jag lär mig sakta men säkert.
Alexis är iallafall nöjd med det som är gjort på hennes repertoar som jag börjat med. Det är en del kvar att göra men det som är gjort ät tillräckligt bra. Jag är nöjd. Nu är det bara att fortsätta med det så att divan har något för nästa show.
Ja vad ska man säga.
Idag har jag erövrat garderoben så nu behöver man inte jävlas med mor mins saker när man ska komma åt lakan och sådant. Plus att jag slipper se hennes saker, de gör mig mest bara irriterad att se. Det har nu gått 1½ år sedan hon flyttade hit och först nu har jag börjat fått undan hennes saker. Att det ska va så svårt att börja leta efter eget, spelar ingen roll hur mycket jag än tjatar på henne. Hon verkar inte vilja ta det ansvaret, hon ska inte vara mitt ansvar och hennes grejor ska inte vara mitt ansvar men hon lägger det på mig. Men då får hon leva med att de blir som det blir med dem. Jag kan inte ens stoppa ner dator kartongen ner i mitt förråd för att alla hennes köksprylar och annat har fyllt upp mitt förråd för att jag har packat ner allt hennes dit ner förutom kläder, ett skåp och lite andra skit prylar som jag kallar det.
Det bästa är väl att hon är mer nere i Sundsvall hos min morfar och tar hand om honom och hon har varit där lite över ett år så jag har mitt privat liv och jag bor väl tekniskt sett själv iallafall, men hennes prylar tar sådan plats i min lägenhet så jag kan inte sätta upp mina hyllor som jag hade tänkt göra innan hon flyttade hit.
Snart får det vara nog, hon får ta sitt ansvar snart och hitta eget trots allt. Saker som "Ja men du ska ju få de där när jag dör" kan man få höra ibland om vissa saker som jag irriterar mig på. Men än är hon inte dö så än är det inte mitt och jag vill egentligen inte ha det heller.
I kväll är jag chaufför till min pappas tjejs dotter som är på stand up kväll på hotell höga kusten. Har fått låna deras bil att köra dom med då min bil inte går just nu. Måste verkligen skaffa en ljuddämpare till den och laga hålet i burken. Fick en tvåa på den skiten men hann inte att fixa det innan ombesiktnings månaden var slut så då passade jag på att ställa av den så man har varit utan bil sedan november. Kul att köra någon annans bil med ibland.
Ja nu blev de massa skit skrivning. Men nu ska jag återgå till att vika kläder.
Denna vecka har det inte blivit någon träning för att i lördags så knastrade det i min högra sida Ovanför höften och efter det har jag haft ont i ländrygg och höft och har inte kunnat lyft benet för att kunna sparka samt så har ryggen varit stel och öm, så har tagit en vilopaus denna vecka! Får köra på från och med nästa vecka igen och köra hela våren till sommaren och försöket på det svarta bältet. Dock så kör jag på som vanligt med strechingen och lite lättare träning hemma så att man blir en aning smidigare, behåller konditionen och så att ryggen kommer igång igen.
Att denna lilla flicka skulle växa upp på det vis som hon har gjort och alla de motgångar hon har fått upplevt. Om jag visste hur livet skulle te sig vid den här åldern så skulle jag nog inte ha fullföljt livet eller be om att få leva ett annat liv någon annan stans.
Om jag skulle ge denna flicka några ord på vägen så skulle det vara
"Du kommer att möta motgångar och prövningar som många andra inte får uppleva, du kommer att tycka att livet är skit men du tar dig igenom det. Du är en stark flicka och du klarar allt som kommer i din väg. När du känner att du vill ge upp så berätta det för någon och ta hjälp av folk. Prata om ditt liv och berätta hur du mår och stäng inte in dig. Det kommer göra det svårare för dig!"
Idag så har jag det rätt bra men jag har fått kämpat mig igenom många prövningar. Jag har verkligen fått jobbat mig fram för att komma dit där jag är. Jag är helt nöjd med det jag har och vad jag gör. Jag kommer nog alltid att ha någon form av deprission och jag kommer nog alltid att övertänka allt och jag kommer nog alltid att stänga av både mig själv och inför den yttre världen när jag mår dåligt, men jag tar mig alltid igenom allt som kommer i min väg. Jag kommer alltid ha för många känslor och för lite balls för att visa dem för folk. Jag älskar mitt liv som det är, precis som det är, jag har allt jag kan önska mig så som det är nu.
Denna vinter har jag haft många tankar och många känslor att ta hand om och har varit nere i många dalgångar med mitt mående, men det är bara ännu en period som jag måste ta mig igenom och det kommer jag att göra precis som alla andra gånger. Tankarna på dig hjälper mig att hålla mig i schack och de hjälper mig att orka gå vidare. Utan att du vet om det så hjälper du mig jätte mycket. Du är verkligen unik på det viset.
Nu ska jag ta och göra någon nytta och erövra min garderob på nytt.
I natt drömde jag om dig igen. 💓Vissa dagar önskar jag starkt att du var här, men jag vet att det inte går. Jag drömde att du skulle bli otillgänglig för mig och jag grät efter dig, sprang i väg i från dig för jag ville inte inse sanningen. Du skulle vara så nära men ändå så långt borta. So close but yet so far away. Saknaden efter dig är så stark vissa dagar och tankarna på dig så många. Hur har du det nu, vart är du och vad gör du? Längtar så mycket efter dig, jag önskar att vi kunde ses igen. 💔
💗 "Now the sky, it shines a different kind of blueAnd the neighbor's dog don't bark like he used toWell, me, these days I just miss you, it's the nights that I go insane Unless you're coming back for me That's one thing I know that won't change It's hard, so hard, it's tearing out my heartIt's hard letting you go"💗
I drömmen säger du "att det är som det är, det bara blev så."
Jag skriker till dig att "What about me? Du tänkte inte på mig, hur jag skulle känna det, hur jag känner det?"
Jag känner att jag börjar att gråta och springer därifrån och smäller igen dörren. Jag önskar att du skulle ha följt efter mig, men det gjorde du inte och jag vaknar.
Du valde bort mig. 😢💔
Det sägs att tiden läker alla sår, men jag tror att de är så att med tiden så blir det lättare att acceptera saker som är svåra. Jag saknar dig varje dag och jag hoppas du vet det.
Nytt år och ny template. Ibland måste man ju förnya sig så nu har jag gjort det. Ny template fast i ungefär samma färger som tidigare. =)
Ville ha en med Budda men den funkade inte riktigt som den skulle på min blogg så de fick bli denna. Om någon känner sig manad att orka ändra min budda template så skriv till mig så skickar jag det jag har på den för jag har inte riktigt tid att ändra den själv.
2 styrelser, 2 jobb och 2 fritidsintressen så har man det man gör vissa perioder, men roligt är det och mår bra av det gör jag.
Just i skrivande stund så försöker jag få lite ordning bland mina utbildningspapper för Hälsocoach jobbet och mina styrelsepapper, det har blivit en del papper genom åren. Mitt nyårslöfte va att jag skulle bli mer organiserad så jag måste ju iallafall försöka med det.
Jag brukar säga att man ska ta en sak i taget men just nu så tar jag kanske 3 saker i taget, så jag kanske ska ta och skära ner på en iallafall och gå vidare med de andra två.
Inlägg 304. Mina tankar är inte där dom ska vara för tillfället, jag har en hel del att göra för Alexis men just nu står det helt stilla för att jag kan inte stänga ute mina tankar just nu. Jag får göra ett nytt försök att göra något åt Alexis på onsdag tror jag för i morgon är det min dag med Karate igen, så de blir inte mycket skapat för henne då. Jag har iallafall hittat en ny outfit till henne men om hon ska ha den så får hon ta och jobba lite snart så vi har råd att köpa den till henne. Än så länge har hon ingen sponsor som kan stå för saker, fast å andra sidan har vi varit lite lata med reklam om produkterna och kläderna hon använder. Så vi får skylla oss själva med sponsorer för tillfället. Det kanske blir senare, vi får se. Här i jul så fick hon 4 nya ögonfransar av mig 3 överfransar med fjädrar och ett par underfransar för den nya outfiten. Det kommer bli skitsnyggt tillsammans med den klänningen jag har sett och den nya peruken. Hon kommer bli en riktig "Diva". :) Ja som sagt mina tankar är inte riktigt där dom ska, har sett en film nyligen på över två timmar och suttit och slö spelat lite för att ta död på lite tid innan säng gående och bara låta tankarna fara i väg så att de försvinner men det verkar svårt. Eller så får jag ta Alexis citat som hon med all sannolikhet att tagit från Rupaul"Unless they gonna pay your bills, pay them bitches no mind"
För jag tycker mig känna igen det lite från serien. Jag gillar faktiskt Rupauls dragrace fast det erkänner jag inte för Alexis, det nöjet ska hon inte få. :) hehe. Väldigt bra inspiration för egen del inom teatern och nu när man jobbar med Alexis. Alexis har blivit en familjemedlem precis som min bästa kompis E.H. Its my family. Det bästa med Alexis är att de är ingen bullshit, När man nu sitter här och skriver lite om Alexis och sina egna tankar så dyker det upp fler Alexis citat som med all sannolikhet också är taget av Rupaul "It's very easy to look at the world and think, this is all so cruel and so mean. It's important to not become bitter from it." Och Alexis har rätt, eller dom har rätt. Dont take life to seriously. Jag får väl ta och göra som Alexis och låta min inre Diva komma fram och inte vara så instängd i mina tankar då kanske jag får någonting vettigt gjort och jag kommer säkert ha kul på resan. Jag tror jag börjar med det i morgon. nu ska de snart bli sängen och sova, jobbar eftermiddag i butiken i morgon innan träning om min rygg klarar av det. Over and out ~ Lily
Ja vad säger man. Nytt år och nya möjligheter som dom säger. Just nu är det inte så mycket nya möjligheter som närmar sig vad jag vet. Har påbörjat nästa repertoar för Alexis och kollar på nya outfits åt henne. Hon kommer att få mycket uppmärksamhet i år av mig. Alexis kommer nog att dyka upp i olika sammanhang här i sommar så jag har lite press på mig att fixa fram lite saker till henne.
Det blev en massa jobb på Life i November och December med flytten. När flytten var så gott som klar så började julruschen, så det var fullt ös hela tiden. Det var jobbigt men riktigt roligt. Jag tror inte jag skulle byta det jobbet mot något annat för jag trivs riktigt bra där. Och det är roligt att höra av chefen att kunder har berömt mig för att jag kan så mycket. Då blir man faktiskt lite glad.
Idag så börjar vårterminen på karaten och där med så börjar hårdträningen för det försöket på svart bälte i sommar. Jag har gjort upp en plan för min träning, 2 gånger i veckan kommer jag köra på som vanligt med karaten och om 3 veckor så kommer jag även att börja träna på onsdagar i våran träningslokal och sista 2 månaderna så kommer jag öka med 4 gånger i veckan. Utöver det så ska jag försöka gå eller jogga minst varje dag. Det kommer bli en hel del fokusering på träningen denna termin så man är så bra man kan vara när man ska göra ett försök på bältet.
Hösten har varit en väldigt jobbig period rent psykiskt, det är så många som har lämnat mig under 2018 så det har varit väldigt tungt. Trodde verkligen att 2018 skulle bli mitt glada år, 2018 började riktigt riktigt bra. Jag va lycklig för första gången på länge. Men det höll inte speciellt länge. för sedan började än det ena än det andra att braka utför och dödsfall på dödsfall ramla över en. 2018 slutade med ett dödsfall och väldigt många fina minnen av den personen och väldigt många tankar på en annan person som stått mig nära, så mitt huvud var inte där det skulle vara när tolvslaget slog och 2019 började. Dessa 10 dagar har varit helt okey ändå och jag tror att jag är på rätt spår igen. Jag hoppas verkligen att 2019 blir ett bra år och att det inte blir lika många bortgångar detta år.
Man kanske ska ta och försöka städa klart inför helgen trots trötthet och smärta i kroppen, men jag kommer inte att kunna städa i helgen då man jobbar och har besök. Just nu är det en sådan där dag där fibron verkar vara värre än vanligt men jag tänker inte låta den vinna.
This is the story of a girl that has been thru alot in her life, and struggling with fibomyalgia and depression. She is writhing a book about her life. Music, theater and karate is a big part of her life.
