att orka med livet med fibromyalgi

"Oh, it's a beautiful thing
Don't think I can keep it all in
I've just gotta let you know
What it is that won't let me go"

Han får fortfarande min mage att göra frivolter, mina ben att vika sig tredubbelt och mitt leende att vara från öra till öra. De finns ingen skönare känsla än den som han ger mig dagligen. Han kan få mig att orka leva igenom smärtan som finns i kroppen mer eller mindre dagligen. Han får mig att med ett leende orka med mina jobbiga dagar med glömska, smärta, depressioner och allmänt jobbiga saker med skola och folk som gör en galen. Bara tanken på honom gör mig varm och glad.

Vet inte riktigt hur jag ska ta mig från detta ämne till det jag tänkte skriva om men de kanske löser sig på något vis.

Vissa dagar är det extra jobbigt att vara ensamstående och bo ensam med hund. De är ju tur att man har liten hund som inte drar så mycket när smärtan är lite för mycket att orka med. Att bara ta sig upp ur sängen vissa mornar är jobbigt, stel som ett isspätt och smärta som är för mycket. Men är man ensam så gör man allt för att ta sig upp för man har ju hunden som ska ut. Och tur är väl det för annars skulle man bli för det mesta stilla sittandes eller liggandes mer än man bör. Musklerna blir sämre, blodcirkulationen får inget flöde och smärtan blir värre (iallafall för mig). Min älskade pälskling är min räddning många dagar tillsammans med de känslor som man känner för honom. Dessa två faktorer är de största anledningarna till att jag orkar med att leva ensam med alla sysslor och denna sjukdom. Förutm känslorna och hunden så är musiken, teatern och karaten stora anledningar får mig motiverad och orka. Dock har träningen blivit lidande denna termin då smärtan har varit utöver det normala för att vara jag. Träningen har hållt smärtan borta men de få gånger jag faktiskt har kunnat träna denna termin då har det bara blivit värre. Jag vet inte vad som är fel och läkarna vägrar att göra något. Jag är tydligen för ung för att kunna ha det som jag har det. Bara att kämpa vidare och försöka få det tillbaka till det normala igen.

Over and out
~Lily