torsdag 31 januari 2019

Smärtan är outhärdligt

Jag hatar kyla så mycket att jag föraktar vintern. När de blir kallare ute så får jag mycket ondare i kroppen även om jag är inomhus. Jag har så ont i kroppen denna vecka pga den låga tempraturen och jag mår så dåligt när det händer. Smärtan är obegriplig och jag orkar inte göra någonting mer än att sitta och kolla på film eller sova. Det har inte blivit någon träning denna vecka men jag orkar verkligen inte göra någonting när smärtan är så här påträngande. Allt jag håller i faller ur händerna på mig för att jag har ingen styrka i dem, depressionen blir starkare för att jag inte klarar av någonting själv under dessa perioder. Smärtan och depressionen tillsammans gör att man blir tröttare än vanligt, känns nästan som om man inte har sovit någonting och att man har jobbat 4 dagars arbete utan vila.
Man är dränerad på allt både fysiskt och psykiskt.
Jag vill bara att vintern ska vara över eller åtminstånde att det blir lite mildare så jag kan börja träna igen. Jag har inte tid att ligga hemma och tycka synd om mig själv.
Sådana dagar som denna så önskar jag att jag bodde ihop med någon som kunde hjälpa mig ta hand om saker.


Over and out

~ Lily

Djupa tankar.

Alla har vi bagage som vi dras med och det måste man komma ihåg. Det är inte bara jag som har bagage, vi alla har det. Mitt bagage är ganska stort och det är ingenting jag direkt döljer längre. Men trots mitt bagage så försöker jag att inte tänka på vad som skulle kunna hända för det skulle förstöra allt. Paranoid kan jag vara för andra saker tycker jag. Jag vill inte vara kontrollerande därför försöker jag släppa tankarna som försöker styra över mig.   
Som sagt mitt bagage är rätt stort och det kommer ta mer än ett blogginlägg för det. Men här kommer en del av mitt bagage.
"Things like this keeps me up all night!"
Jag tänker inte ge upp mitt liv för någon igen. Mina vänner, teatern och karaten är min familj och de kommer alltid att vara en del av mig och det måste folk ta och acceptera. Att ge upp mina vänner, karaten och teatern är som att ge upp en del av mig själv. Jag är ingenting utan dessa 3 komponenter i mitt liv, jag har dessa 3 komponenter att tacka för att jag fortfarande finns vid liv. När teatergänget kom in i mitt liv första gången så var jag väldigt nära på att avsluta det som kallas för liv. Jag stod på bergskanten och funderade på att hoppa för att säga det metaforiskt. Då hade jag varit utan karaten i något år redan för att mina fosterföräldrar hade tvingat mig att sluta. Jag hade redan förlorat en stor del av mig själv och var villig att sluta det lilla som var kvar av mig. När jag sedan flyttade ner till mitt ex, när jag sedan valde att flytta från teatern och mina vänner som jag hade kvar och den nya familjen jag hade fått så dog ytterligare en del av mig men jag gjorde det för kärleken. Kärleken som inte höll mer än 3 år kärleken som inte lät mig hålla på med det jag älskade för att han var rädd att jag skulle bli självständig igen. Efter 3 år så insåg jag sanningen och jag sa till mig själv "aldrig en gång till, aldrig".

2015 så flyttade man tillbaka hem med många tankar och många känslor.
Det bästa jag gjort i mitt liv, samma år började man med teatern och karaten igen. Äntligen var jag tillbaka där jag ska vara, där jag kunde känna mig trygg och hel igen. Och jag tänker inte lämna det en gång till, inte ens för kärleken. Jag vill vara hel, jag vill vara jag, jag vill göra det här.
Karate, teater, vänner = Familj 💖
Det är det här jag ska göra och det är här jag ska vara.

Jag är fylld av ångestfyllda tankar och känslor i stort sett varje dag, men jag försöker inte låta det vinna över mig eller styra mitt liv. Jag försöker att styra det precis som jag försöker att styra över min smärta i kroppen. Men vissa dagar så tar det över helt och hållet och det måste jag ibland låta den göra så att det inte sväller över och blir för mycket på en gång. För då vet man aldrig vad som kan hända. Jag är inte självmordsbenängen längre, och det finns ingen risk för att jag kommer att bli det igen. Isåfall skulle inte min psykolog ha släppt mig "fri" när hon kände att vi var "klara" med varandra.
Här är en bild på jumpsuiten som jag har köpt till mig själv. Väldigt skön jumpsuit i ett väldigt skönt och lent tyg. En klassisk kostym liknande modell med vida ben. Köpt på Lindex och en bild på mig i den kommer att komma. Jag har varit lite upptagen med jobb och födelsedagar så har inte riktigt hunnit med mig.


Om ni undrar varför jag har valt att tillägna en sida för Mattias så är det för att den mannen har gjort så mycket för mig under mitt liv även fast vi bor så långt i från varandra idag. Han har inte bara en röst av guld han har ett hjärta av guld med. Mattias jobbade på min skola under slutet av 90-talet och det var det bästa för mig. Han såg hur sönder jag var och hur ensam jag var. Han fick mig att börja med musik och teater som barn. Han satte mig vid pianot på fritids och lärde mig att spela och att små sjunga. Han blev en förebild och idol och det är han fortfarande. Mattias är en av mina största idoler, jag älskar hans röst och hans låtar som har har gjort och skickat till mig. Och jag har sagt det att den dagen jag skulle gifta mig, om det blir någon gång, så ska Mattias sjunga på bröllopet tillsammans med min bästa vän.


Over and out

~ Lily

måndag 28 januari 2019

Helgen sitter i..

Jag hade lovat att ta bild på Jumpsuiten och tröjan som jag köpte på Lindex i helgen men jag får ta det i morgon eller på onsdag, för helgen sitter fortfarande i min kropp och jag är både slut mentalt och fysiskt. I morgon har man sovmorgon och det behövs kan jag lova. Idag på jobbet har jag varit så trött så att butiken har fått en liten make over. 😜 Lite skor är flyttade på skoväggen så att samma märke är vid varandra, ett skåp i personalrummet har jag flyttat saker i och fått plats med mer saker där i och lite papper och annat har jag rensat bland och organiserat ihop. Allt för att hålla sig vaken mellan kunderna. Så trött hela jag. 😫 Jag ha lärt mig att dela mitt liv med fibromyalgin men jag kommer nog aldrig att komma över hur trött man faktiskt kan känna sig efter för mycket intryck och intensiva dagar.
Jag hoppas verkligen att jag känner mig piggare i morgon så man orkar vara mer fokuserad på jobbet än idag och orkar behålla fokuset under träningen. Sedan på onsdag så planerar jag på att ha en riktigt lat dag för att återhämta mig lite.

"Hör med hjärtat ditt, så ska du förstå" 
- Gammelmor Pilrot (Pocahontas)

Med det sagt...

Over and out

~ Lily

söndag 27 januari 2019

Intensiv och mysig helg

Tänkte att jag lite snabbt skulle berätta om helgen innan jag går och lägger mig.

I fredags åkte jag upp till Örnsköldsvik där jag gick inte på Make up store och blev både sminkat och dom fixade till ögonbrynen på mig, riktigt mysigt att bli ompysslad lite. Hade ett presentkort som jag hade fått i jul som jag använde. Efter det så gick jag på stan med min kanske blivande svärmor och vi var in och handlade lite saker på olika affärer, bland annat så köpte jag en lite varmare tröja samt en jumpsuit på Lindex, super skönt jumpsuit, (Bild kommer senare) Sen så var vi in på ur och penn en sväng och kollade och sedan var vi in på Kjell o co och handlade sprintar till en klocka. Och sedan bar det väg till Ica innan vi åkte hem till dem och väntade på pojkvännen, vi käkade där och sedan åkte vi hem till honom.

På lördagen så var jag i väg för jag skulle vara kursvärd via ATR (amatörteaternsriksförbund) på teaterledarutbildningen steg 1 som leddes av Emma. Jag har själv gått denna kurs en gång men nu så går man den igen som Kursvärd, super kul. Vi började dagen med lite fika och sedan så blev det lite prat om vad en ledare är och hur den bör vara. Alla fick dela med sig av vad som är en bra ledare kontra en dålig ledare och många hade olika tycken och alla hade varit med om både bra och dåliga ledare. Det var väldigt intressant. Efter det så gick vi över på lite improvisations övningar, Emma gick igenom några och vi fick prova på några och vi fick även prova på andras övningar.
Sedan bar det i väg på lunch på Subway för mig och Emma. Efter lunchen så fick vi en uppgift där vi skulle skapa 3 träffar för en specifik åldersgrupp som vi har eller som vi skulle vilja ha så småningom, jag var med en tjej och vi hade ÅK 3 alltså 9 åringar. Väldigt givande.
Grupperna som såsmåningom kanske kommer att startas var allt från musikal grupp för 15 och uppåt, teatergrupper för 12-14 åringar, teater grupp för åldern 9, spannet var väldigt brett. Men en sak hade alla grupper gemensamt, STRUKTUR på möterna, börja och sluta på ungefär samma sätt varje gång.

Efter det så bjöd pojkvännen ut mig på en jätte fin restaurang i Örnsköldsvik, en italienskt restaurang. Det var jätte mysigt där och vi satt och pratade väldigt länge om allt. Vi tog var sin pasta cabonara och till efterrätt blev det vaniljglass med hjortron. Super gott! När vi sedan kom hem så satte jag mig i soffan och kollade på ett avsnitt av Ice Fantasy och han satte upp lamporna som han höll på med innan han hämtade mig. När han var färdig med det så gick vi ner och satte och i Bastun och där satt vi bra länge och pratade om allt mellan himmel och jord. Uppväxt, kärlekar, mycket roligt men även mycket jobbiga saker kom fram iallafall för mig. Sedan gick vi och la oss och kollade på film.

Idag har jag varit så där jävligt trött så har legat på soffan hos honom och sovit större delen av dagen, Sedan blev det fika och middag hemma hos hans föräldrar innan jag skulle ta tåget tillbaka hem.
När jag kom hem så har jag legat på sängen mest hela dagen och kollat youtube klipp och surfat på facebook. Det har varit en väldigt intensiv helg och jag är helt slutkörd i kroppen och mentalt så nu blir det sova så att man orkar jobba hela dagen i morgon. 😁

Sov gott!
Over and out

~ Lily

onsdag 23 januari 2019

Fibromyalgi och träning

Jag vet att jag borde ju inte ta i så mycket som jag gör när jag tränar dom dagar jag har problem med värk i kroppen eller när jag känner att kroppen inte riktigt är som den ska, men jag kan ju inte låta bli heller. Går man i väg på träning så vill man ju ge allt, det går inte riktigt att hålla tillbaka när man är där. Är man skadad eller man har lite små ont i kroppen p.g.a. sjukdom så bör man hålla sig borta från träningslokalen, iallafall jag för jag är sån att är jag där då är det allt som gäller.
Jag har haft problem med ryggen förra veckan och det kändes bra i ryggen så i går var jag och tränade som vanligt men ryggen gav upp en sväng för att den inte var helt okey.
Idag får jag sota för det, men det är det värt om jag nu ska gå upp till svart i sommar.
Fibromyalgin får inte stoppa mitt dröm, jag borde lära mig att ta det lugnt när jag är på träning dom dagar jag har lite svårare med kroppen men det är svårt, huvudet vill mer än vad kroppen klarar av. Men jag är så glad för att jag KAN träna, många kan ju inte det med firbromyalgin, men de kan jag och det är jag så glad för.
När jag tränar så har jag färre dåliga dagar jämfört med tidigare, om jag inte tränar för hårt dom dagar jag är lite sämre som jag gjorde i går d.v.s. Jag mår mycket bättre av att träna än att inte träna. Om jag inte skulle träna på några veckor så har jag sån hemsk värk att kläder är jobbigt att ha på sig, min hud blir jätte känslig för beröring och kroppen vill inte alls vara med. Så för mig är det värt att träna trots smärta för att kunna må bra ändå.
Jag är så oerhört tacksam för det!
The struggle is real på stelheten i stället, split och spagat och att få upp benet högt i vissa sparkar är ett problem för mig. Så hemskt stel i ljumskarna, men de ska stretchas bort innan sommaren.
Jag och en av mina damer på träningen vi har sagt det att till sommaren ska vi kunna gå ner i splitt eller är det spagat, en av dem iallafall. Och de ska vi fan i mig klara tycker jag. =) Optimisten själv.


Over and out

~ Lily

söndag 20 januari 2019

Life is about creating yourself

Det har varit en liten jobbig vecka. Många tankar och det har kanske märkts på inläggen. Jag har mått lite halv dåligt hela veckan och tänkte mycket på mig själv och hur jag har det och vill ha det i mitt liv. Jag har försökt hittat mig själv i ett vi sammanhang och och ett vi i ett jag sammanhang. Försökt hitta balansen i mig själv mellan ett vi och ett jag.
Det är inte alltid lätt att hitta en balans mellan jag och vi. Jag vill vara ett  fungerande vi men jag är så van att vara ett kaotiskt jag och ta hand om mig själv, jag behöver skapa en balans i mig själv och det är inte det lättaste men jag lär mig sakta men säkert.



Alexis är iallafall nöjd med det som är gjort på hennes repertoar som jag börjat med. Det är en del kvar att göra men det som är gjort ät tillräckligt bra. Jag är nöjd. Nu är det bara att fortsätta med det så att divan har något för nästa show.

Back to work

Over and out

~ Lily

fredag 18 januari 2019

Mammas grejor tar över.

Ja vad ska man säga.
Idag har jag erövrat garderoben så nu behöver man inte jävlas med mor mins saker när man ska komma åt lakan och sådant. Plus att jag slipper se hennes saker, de gör mig mest bara irriterad att se.
Det har nu gått 1½ år sedan hon flyttade hit och först nu har jag börjat fått undan hennes saker.
Att det ska va så svårt att börja leta efter eget, spelar ingen roll hur mycket jag än tjatar på henne. Hon verkar inte vilja ta det ansvaret, hon ska inte vara mitt ansvar och hennes grejor ska inte vara mitt ansvar men hon lägger det på mig. Men då får hon leva med att de blir som det blir med dem. Jag kan inte ens stoppa ner dator kartongen ner i mitt förråd för att alla hennes köksprylar och annat har fyllt upp mitt förråd för att jag har packat ner allt hennes dit ner förutom kläder, ett skåp och lite andra skit prylar som jag kallar det.
Det bästa är väl att hon är mer nere i Sundsvall hos min morfar och tar hand om honom och hon har varit där lite över ett år så jag har mitt privat liv och jag bor väl tekniskt sett själv iallafall, men hennes prylar tar sådan plats i min lägenhet så jag kan inte sätta upp mina hyllor som jag hade tänkt göra innan hon flyttade hit.
Snart får det vara nog, hon får ta sitt ansvar snart och hitta eget trots allt. Saker som "Ja men du ska ju få de där när jag dör" kan man få höra ibland om vissa saker som jag irriterar mig på. Men än är hon inte dö så än är det inte mitt och jag vill egentligen inte ha det heller.

I kväll är jag chaufför till min pappas tjejs dotter som är på stand up kväll på hotell höga kusten. Har fått låna deras bil att köra dom med då min bil inte går just nu. Måste verkligen skaffa en ljuddämpare till den och laga hålet i burken. Fick en tvåa på den skiten men hann inte att fixa det innan ombesiktnings månaden var slut så då passade jag på att ställa av den så man har varit utan bil sedan november. Kul att köra någon annans bil med ibland.

Ja nu blev de massa skit skrivning. Men nu ska jag återgå till att vika kläder.

Over and out

~ Lily

torsdag 17 januari 2019

Tankar!

Denna vecka har det inte blivit någon träning för att i lördags så knastrade det i min högra sida Ovanför höften och efter det har jag haft ont i ländrygg och höft och har inte kunnat lyft benet för att kunna sparka samt så har ryggen varit stel och öm, så har tagit en vilopaus denna vecka! Får köra på från och med nästa vecka igen och köra hela våren till sommaren och försöket på det svarta bältet. Dock så kör jag på som vanligt med strechingen och lite lättare träning hemma så att man blir en aning smidigare, behåller konditionen och så att ryggen kommer igång igen.



Att denna lilla flicka skulle växa upp på det vis som hon har gjort och alla de motgångar hon har fått upplevt. Om jag visste hur livet skulle te sig vid den här åldern så skulle jag nog inte ha fullföljt livet eller be om att få leva ett annat liv någon annan stans. 
Om jag skulle ge denna flicka några ord på vägen så skulle det vara

"Du kommer att möta motgångar och prövningar som många andra inte får uppleva, du kommer att tycka att livet är skit men du tar dig igenom det. Du är en stark flicka och du klarar allt som kommer i din väg. När du känner att du vill ge upp så berätta det för någon och ta hjälp av folk. Prata om ditt liv och berätta hur du mår och stäng inte in dig. Det kommer göra det svårare för dig!"

Idag så har jag det rätt bra men jag har fått kämpat mig igenom många prövningar. Jag har verkligen fått jobbat mig fram för att komma dit där jag är. Jag är helt nöjd med det jag har och vad jag gör. Jag kommer nog alltid att ha någon form av deprission och jag kommer nog alltid att övertänka allt och jag kommer nog alltid att stänga av både mig själv och inför den yttre världen när jag mår dåligt, men jag tar mig alltid igenom allt som kommer i min väg. Jag kommer alltid ha för många känslor och för lite balls för att visa dem för folk. Jag älskar mitt liv som det är, precis som det är, jag har allt jag kan önska mig så som det är nu. 
Denna vinter har jag haft många tankar och många känslor att ta hand om och har varit nere i många dalgångar med mitt mående, men det är bara ännu en period som jag måste ta mig igenom och det kommer jag att göra precis som alla andra gånger.
Tankarna på dig hjälper mig att hålla mig i schack och de hjälper mig att orka gå vidare. Utan att du vet om det så hjälper du mig jätte mycket. Du är verkligen unik på det viset. 

Nu ska jag ta och göra någon nytta och erövra min garderob på nytt.

Over and out

~ Lily

onsdag 16 januari 2019

Drömde om dig i natt!

I natt drömde jag om dig igen. 💓Vissa dagar önskar jag starkt att du var här, men jag vet att det inte går. Jag drömde att du skulle bli otillgänglig för mig och jag grät efter dig, sprang i väg i från dig för jag ville inte inse sanningen. Du skulle vara så nära men ändå så långt borta. So close but yet so far away. Saknaden efter dig är så stark vissa dagar och tankarna på dig så många. Hur har du det nu, vart är du och vad gör du? Längtar så mycket efter dig, jag önskar att vi kunde ses igen. 💔


💗 "Now the sky, it shines a different kind of blueAnd the neighbor's dog don't bark like he used toWell, me, these days
I just miss you, it's the nights that I go insane
Unless you're coming back for me
That's one thing I know that won't change
It's hard, so hard, it's tearing out my heartIt's hard letting you go"💗

I drömmen säger du "att det är som det är, det bara blev så." 
Jag skriker till dig att "What about me? Du tänkte inte på mig, hur jag skulle känna det, hur jag känner det?"
Jag känner att jag börjar att gråta och springer därifrån och smäller igen dörren. Jag önskar att du skulle ha följt efter mig, men det gjorde du inte och jag vaknar. 
Du valde bort mig. 😢💔
Det sägs att tiden läker alla sår, men jag tror att de är så att med tiden så blir det lättare att acceptera saker som är svåra. Jag saknar dig varje dag och jag hoppas du vet det. 

Over and out

~ Lily

tisdag 15 januari 2019

Nytt template nytt år

Nytt år och ny template. Ibland måste man ju förnya sig så nu har jag gjort det. Ny template fast i ungefär samma färger som tidigare. =)
Ville ha en med Budda men den funkade inte riktigt som den skulle på min blogg så de fick bli denna. Om någon känner sig manad att orka ändra min budda template så skriv till mig så skickar jag det jag har på den för jag har inte riktigt tid att ändra den själv.
2 styrelser, 2 jobb och 2 fritidsintressen så har man det man gör vissa perioder, men roligt är det och mår bra av det gör jag.

Just i skrivande stund så försöker jag få lite ordning bland mina utbildningspapper för Hälsocoach jobbet och mina styrelsepapper, det har blivit en del papper genom åren. Mitt nyårslöfte va att jag skulle bli mer organiserad så jag måste ju iallafall försöka med det.

Jag brukar säga att man ska ta en sak i taget men just nu så tar jag kanske 3 saker i taget, så jag kanske ska ta och skära ner på en iallafall och gå vidare med de andra två.

Så jag säger väl som jag brukar göra :P

Over and out
~ Lily

måndag 14 januari 2019

Alexis har rätt!

Inlägg 304.

Mina tankar är inte där dom ska vara för tillfället, jag har en hel del att göra för Alexis men just nu står det helt stilla för att jag kan inte stänga ute mina tankar just nu. Jag får göra ett nytt försök att göra något åt Alexis på onsdag tror jag för i morgon är det min dag med Karate igen, så de blir inte mycket skapat för henne då.

Jag har iallafall hittat en ny outfit till henne men om hon ska ha den så får hon ta och jobba lite snart så vi har råd att köpa den till henne. Än så länge har hon ingen sponsor som kan stå för saker, fast å andra sidan har vi varit lite lata med reklam om produkterna och kläderna hon använder. Så vi får skylla oss själva med sponsorer för tillfället. Det kanske blir senare, vi får se.
Här i jul så fick hon 4 nya ögonfransar av mig 3 överfransar med fjädrar och ett par underfransar för den nya outfiten. Det kommer bli skitsnyggt tillsammans med den klänningen jag har sett och den nya peruken. Hon kommer bli en riktig "Diva". :)

Ja som sagt mina tankar är inte riktigt där dom ska, har sett en film nyligen på över två timmar och suttit och slö spelat lite för att ta död på lite tid innan säng gående och bara låta tankarna fara i väg så att de försvinner men det verkar svårt.
Eller så får jag ta Alexis citat som hon med all sannolikhet att tagit från Rupaul "Unless they gonna pay your bills, pay them bitches no mind"

För jag tycker mig känna igen det lite från serien. Jag gillar faktiskt Rupauls dragrace fast det erkänner jag inte för Alexis, det nöjet ska hon inte få. :) hehe. Väldigt bra inspiration för egen del inom teatern och nu när man jobbar med Alexis. Alexis har blivit en familjemedlem precis som min bästa kompis E.H. Its my family. Det bästa med Alexis är att de är ingen bullshit,

När man nu sitter här och skriver lite om Alexis och sina egna tankar så dyker det upp fler Alexis citat som med all sannolikhet också är taget av Rupaul

"It's very easy to look at the world and think, this is all so cruel and so mean. It's important to not become bitter from it."

Och Alexis har rätt, eller dom har rätt. Dont take life to seriously. Jag får väl ta och göra som Alexis och låta min inre Diva komma fram och inte vara så instängd i mina tankar då kanske jag får någonting vettigt gjort och jag kommer säkert ha kul på resan. Jag tror jag börjar med det i morgon. nu ska de snart bli sängen och sova, jobbar eftermiddag i butiken i morgon innan träning om min rygg klarar av det. 

Over and out

~ Lily

torsdag 10 januari 2019

Tankar om 2018

Inlägg 303.

Ja vad säger man. Nytt år och nya möjligheter som dom säger. Just nu är det inte så mycket nya möjligheter som närmar sig vad jag vet. Har påbörjat nästa repertoar för Alexis och kollar på nya outfits åt henne. Hon kommer att få mycket uppmärksamhet i år av mig. Alexis kommer nog att dyka upp i olika sammanhang här i sommar så jag har lite press på mig att fixa fram lite saker till henne. 

Det blev en massa jobb på Life i November och December med flytten. När flytten var så gott som klar så började julruschen, så det var fullt ös hela tiden. Det var jobbigt men riktigt roligt. Jag tror inte jag skulle byta det jobbet mot något annat för jag trivs riktigt bra där. Och det är roligt att höra av chefen att kunder har berömt mig för att jag kan så mycket. Då blir man faktiskt lite glad.

Idag så börjar vårterminen på karaten och där med så börjar hårdträningen för det försöket på svart bälte i sommar. Jag har gjort upp en plan för min träning, 2 gånger i veckan kommer jag köra på som vanligt med karaten och om 3 veckor så kommer jag även att börja träna på onsdagar i våran träningslokal och sista 2 månaderna så kommer jag öka med 4 gånger i veckan. Utöver det så ska jag försöka gå eller jogga minst varje dag. Det kommer bli en hel del fokusering på träningen denna termin så man är så bra man kan vara när man ska göra ett försök på bältet. 

Hösten har varit en väldigt jobbig period rent psykiskt, det är så många som har lämnat mig under 2018 så det har varit väldigt tungt. Trodde verkligen att 2018 skulle bli mitt glada år, 2018 började riktigt riktigt bra. Jag va lycklig för första gången på länge. Men det höll inte speciellt länge. för sedan började än det ena än det andra att braka utför och dödsfall på dödsfall ramla över en. 2018 slutade med ett dödsfall och väldigt många fina minnen av den personen och väldigt många tankar på en annan person som stått mig nära, så mitt huvud var inte där det skulle vara när tolvslaget slog och 2019 började. Dessa 10 dagar har varit helt okey ändå och jag tror att jag är på rätt spår igen. Jag hoppas verkligen att 2019 blir ett bra år och att det inte blir lika många bortgångar detta år.

Man kanske ska ta och försöka städa klart inför helgen trots trötthet och smärta i kroppen, men jag kommer inte att kunna städa i helgen då man jobbar och har besök. Just nu är det en sådan där dag där fibron verkar vara värre än vanligt men jag tänker inte låta den vinna. 


Thinking about you.

Over and out 
~ Lily
 
©Elisabeth Jäntti Tema: Fairy