Fullt upp med roligheter.

När man för en gångs skull har lite ledigt då ska de tamefan retas i halsen så man hostar. Dont have time for that shit. Och på köpet så har man sträckt en sena, ledband eller muskel bakom knät så man är halv halt på köpet, jippie.... Not. 😈
Tur är väl att man faktiskt har lite ledigt fram tills på måndag så hade redan tänkt att ta det lugnt och bara glida med strömmen ett par dagar. Fast det lär väl bli soffan och sängen dessa dagar så man är pigg när man börjar jobba på måndag. fast tar man det för lugnt kanske man blir för sjuk. Brukar ju aldrig slå fel, eller?

Till veckan börjar allt skoj igen. Jobb, revy eftersnack, sista planeringen för revyfesten och massa träning för läger och mer tävling. Efter denna helg så är man inte ledig på 4-5 helger igen. Så man ska väl njuta av lugnet nu medans man har chansen. Fast jag har svårt att varva ner, iallfall huvudet. Man jobbar ju alltid på något nytt material av något slag.

I morgon ska man tillbaka till sjukgymnasten och förmodligen får jag nya övningar att göra, jag har ju just lärt mig behärska ca hälften av dem som han gav mig sist. 😒 Tycker det är lite roligt att jag får ganska lätta uppgifter än så länge och med tanke att jag tränar karate så borde jag kunna göra dessa lätta grejor som jag fått hittills men de tog ett tag ändå. Och irritationen på sig själv uppstår och då går de ju bättre?! Brukar inte göra det.
Nu först har jag börjat fått kontroll på mina sido magmuskler. Ja vi använder dem rätt mycket i karaten också men jag kunde inte ligga i sido plankan och lyfta benen från golvet och spänna sidomusklerna för en månad sedan. De är nästan skrattretande komiskt. 😆

Jag har fått frågan många gånger på facebook hur jag kan träna karate 2-4 gånger i veckan med fibromyalgi och ha de mål och drömmar inom sporten som jag har.
För mig funkar det rätt bra att träna karate, vissa dagar får jag ta det lugnt och känna av kroppen och ta det på den nivån kroppen orkar just den dagen, fast det är väldigt svårt att ta det lugnt då huvudet vet att den kan och vill mer och att man är duktig och kan klara av det. Men jag mår bäst av att träna regelbundet, min värk är inte fullt lika illa längre som den var sista tiden innan jag var tillbaka på karaten efter några års uppehåll. Min kropp mår mycket bättre och min värk är i ganska bra balans nu mera, mina skov har blivit mindre och jag mår en aning bättre både fysiskt och psykiskt av det. Jag tycker karaten är en av de bästa sporterna man kan träna. Man får både smidighet, styrka och snabbhet utan hantlar och andra verktyg. Man får även en mental träning av att träna karate, det är en form av meditation under träningen. Och man kan träna på sin egen nivå. När det kommer till mina mål och drömmar inom sporten så vad skulle man sträva efter och försöka nå om man inte hade mål och drömmar? Inte bara inom sporten utan i det vardagliga livet och på jobbet med. Drömmar och mål är något man måste ha i allt för att kunna ta sig framåt och känna att man har uppnått något, speciellt det man själv vill. Mina två primära mål inom sporten just nu är att ta mitt svarta bälte när det är dags och att någon gång innan jag dör ta ett guld i en tävling. 😄 Har även funderingar på att bli domare också men det är en sak jag tänker ta iut med om det blir av efter svart bälte.

Over and out

~ Lily