Dags att vakna.

Jag ha bestämt mig, jag ska ta och plugga vidare till någonting som man faktiskt kan få ett jobb av sedan och inte bara estetiska utbildningar. Nog för att det är drömjobbet, att få hålla på med teater i någon form men någon dag måste man inse att vissa saker bara ska få vara drömmar.
Jag har reavyn där jag kan jobba med teatern i alla former, skriva, skådespela, regissera, jobba med rekvisita och mask. Eftersom jag tycker om att hålla på med webbdesign och sådant så funderar jag på att gå webb utbildningsprogram på mittuniversitet i sundsvall. design och redaktion, låter skoj. =)
Ska söka några program i mars när anmälan öppnas. =) Under tiden har jag sökt några fristående kurser som kan vara till hjälp för att komma in på ett program till hösten.

Premiären i går av revyn gick förbaskat bra. Bra publik och energi och riktigt bra jobbat utav alla på scen och i orkestern. Super bra kväll blev det.

Back to charmed
Over and out

~Lily

Extrema dagar

Jag driver mig själv till vansinne. Vissa dagar ksn jag inte kontrollera ångesten trots medicinen. Jag är min egen värsta fiende.
De ha varit ett par extrema dagar nu där jag ha gått från att gråta för första gången på närmare 20 år till att vara så glad att jag svävat på moln till att bli någonstans mitt imellan. De ha varit jobbigt, jag ha släppt in en speciell person in på mina rädslor, tankar och känslor. Sist jag släppte in någon så långt innan för muren som jag byggt upp under mitt liv var med min bästa vän, min syster från en annan mamma. :)
De va skönt och väldigt jobbigt att släppa ner garden, att glänta på den massiva ekdörren. Men nu ligger en del av korten på bordet och jag ångrar inte en sekund av det. Trots att min ångest och oro slår i taket mest hela tiden. Lever man med oro, ångest och deprission så kommer det slå i taket när man exponerar sig för det som ha gjort att man drivits till ångesten, oron och depressionen.

Jag ha sagt det förut och det tpls att upprepas  det finns en Bon jovi låt för alla tillfällen och just nu beskriver learn to love allt så otroligt bra. Så detta får nog bli månadens låt

"I have run from the truth
Since the days of my misspent youth
I was hungry for kindness
I was lost in life's blindness

When you're born without wings
All you dream of, all you want
Is that feeling of flying
Of rising and climbing

Halle, halle,
We're one breath away
Halle, halle,
From our judgement day
You leave it all on the table
If you lose or you win
You've got to learn to love the world you're living in

Always thought I'd die young
In these hands I've held the gun
But it's too late for dying
Now there's nothing worth hiding

I've lost love, lived with shame
I was humbled by my fall from grace
On the steps of decision
It's revenge or forgiveness

Halle, halle,
We're one breath away
Halle, halle,
From our judgement day
You leave it all on the table
If you lose or you win
You've got to learn to love the world you're living in

Halle, halle
Halle, halle

Halle, halle, and that's how it is
You've got to learn to love the world you're living in

Halle, halle"

Over and out

~ Lily

Att vara sårbar

Ibland måste man spåra ur för att de bra ideerna ska kunna krypa fram. Dock just idag så resulterade urspårningen med att jag börjar fundera på allt annat än att få ut dom bra ideerna. det blev en blockering istället. Vad är det som händer? För mycket i huvudet? ja kanske det.
Tänker på dig jävligt mycket numera. Det går inte en dag utan att jag fundera på vad du gör eller hur du verkligen mår. ibland önskar jag att jag verkligen visste vart du stod.
jag vet inte varför jag skriver om dig just nu för jag brukar inte skriva om dig på det här sättet här. Men jag måste väl få ut vad jag tänker på kring dig.
Jag är så van vid att inte prata om mina känslor, att stänga dom inne, att inte prata om min tankar, att inte visa mig sårbar. Så det gör det så svårt att vara sårbar och visa det för andra speciellt någon som dig. Någon som man verkligen bryr sig om.
Jag kan vara svår att nå in på livet med tack vare detta, jag stänger gärna in mig själv i mig själv. Jag vill inte visa mig sårbar. Med allt som har hänt i mitt liv så visar jag mig som oövervinnerlig och oslagbar. Jag blir elak på mig själv om något går fel, om jag känner att jag råkat säga fel sak, eller gjort fel sak. jag är perfektionist på fel sätt. Jag har en otrolig fasad som jag måste släppa men det är så sjukt svårt. det är så svårt att vara sårbar. Jag känner att skulle jag vara sårbar bara för en liten stund så skulle hela livet rasa samman, hela den oövervinnerliga fasad jag skapat skulle bara rasa. Det finns ingen som jag kan säga detta till men jag vill vara sårbar med/för dig. Jag vill ha dig in på mitt liv, jag vill att du ska lära känna hela mig, jag vill släppa min fasad med dig.
Jag har inte gråtit sedan jag va liten men att skriva om min oövervinnerliga fasad som jag har får mig nästan att börja gråta för jag inser hur mycket jag stängt in, hur mycket allt detta har förändrat mig. Hur mycket problem mitt bagage ställer till med när det kommer till relationer och mycket mer.
Finns en sak till jag måste erkänna trots min oövervinnerliga fasad och bagage så är jag ständigt rädd, rädd för att lita på folk för jag blir troligtvis bränd igen. jag är rädd för att må bra och ha det bra för jag tror det kommer gå åt helvete ändå för de har det alltid gjort.
Jag vill släppa min fasad och begrava mitt bagage långt under marken och lita på dig till 100 % jag vill släppa mitt bagage trots rädslan och föra dig in på mitt liv. Du är verkligen unik, ingen annan har fått mig att vilja erkänna detta.

Det känns jätte konstigt att lämna ut sig så här, att vara sårbar på det här sättet. Men jag måste börja någonstans. =)

Over and out
~Lily

This is my year bitches.

Jag är så jävla glad just nu.
Allting verkar gå så förbannat bra för mig just nu. This is my year baby.
Gjorde en slående revy i början av året, som varit en lång resa förra hösten med många motgångar.
Sedan gick man över till nästa nästa projekt Vredens Dagar en teater om två olika händelser här i Kramfors Kommun. Vilket har varit storslaget och fantastiskt. 10 överfulla föreställningar tillsammans med en helt otrolig ensamble. Denna teater fick mig att komma in på en ett årig Skådespelarutbildning på folkhögskolan i övik. Utöver det så fixade jag både teoriprovet i går och körprovet i dag så nu har man körkort och är totalt fri från allt. This is my year..
Klarade även utbildningen Specialiserad undersköterska inom demensvård här i försommaren med.
De har varit en hel del saker på gång och allt jag tagit för mig har jag lyckats med. Nu kan det bara bli bättre. Im alive and im back. Inget kan stoppa mig nu.

Älskar mitt liv som det är.

Over and out
~Lily

Hektiska månader

Fullt ös medvetslös är vad mitt liv har varit nu ett tag.
*Praktik gånger 2 på 100%
*Skola 50%
*Två timtjänster som blivit 3 när man har kunnat
*Karate 2 gånger i veckan
*Samt så har man kämpat med att sätta upp en revyföreställning.
* och försöka ha ett liv utanför allt.

Kan ju lova att de har inte riktigt varit lätt att vara mig sedan november. :P
Men det har varit riktigt kul att göra allt detta på samma gång med. De har varit tufft vissa dagar men jag tog mig igenom det. Och jag är fullt taggat på att göra samma jobb med Revyn och karaten nästa år.
Nästa år så har man ingen praktik iallafall via utbildningen för jag blir färdig specialist nu i maj.
Och om jag inte söker extra kurser för att bli mer specialiserad så har jag ingen skola heller så man kan fokusera mera på revy, karate och jobb.
Jag är stolt över alla inblandade i årets revy så det heter duga. Alla har verkligen kämpat i motvind från många olika håll men vi gav verkligen inte upp. Vi stod Orubbliga kvar. haha, internskämt mellan oss i ensemblen, våran show för i år heter just "Orubbligt". :)
Nästa år tänker jag vara den som drar i alla trådar igen för det har verkligen varit riktigt kul att få sätta ihop en show, en riktigt rolig erfarenhet för någon som mig som verkligen vill hålla på med teater och shower i någon form. Att äntligen få denna erfarenhet att få vara den dragande i hela processen har varit ett var det bästa med 2016, Och jag är som sagt stolt över alla inblandade som varit med. Skrivit sketcher, tagit ansvar för sina saker, och hjälpt till att göra denna produktion till ett av de bästa.
En annan sak som jag är ganska stolt över från 2016 är att jag tog 2 kuy i karate. Fick ett svart sträck på mitt bruna bälte. Nu under 2017 blire nästa steg på det svarta och snart så har jag mitt hel svarta bälte.

Nu ser jag fram emot de två sista föreställningarna. de kommer bli tråkigt att de kommer vara slut men då får man ta nya tag för nästa revy produktion. Och se fram emot kommunens sommarteater om hungermarshen och svanökrevallerna i sommar. Där några ifrån revy gruppen är med och en hel massa andra amatörteatrar runt om i länet. Denna show går av stapeln i Nyland vid hamnen med premiär i juni. Det ska bli kul att få vara med i en stor teater produktion med så många andra aktörer.


Over and out
~Lily

All over the place

Ibland vet jag inte vilket ben jag ska stå på. Detta gör mig otroligt förvirrad i mellan åt. Jag börjar nästan bli för bra på att trycka undan så jag vet inte ens själv vad som är vad snart. Jag måste få veta innan jag blir för bra på detta. Annars kommer jag nog alltid att fundera på vad det hade varit. :)

En sak vet jag iallafall. Det är första gången på länge som jag är jag igen. Jag förlorde en del av mig själv för några år sedan men jag har hittat den pusselbiten igen.

Trots att man har sina problem, för de har ju alla så mår jag otroligt bra. 

De är likadant nu som de va då, karaten betyder allt för mig och de gjorde den även under min paus under gymnasiet och så. Så otroligt skönt att vara tillbaka på mattan och det har även hjälpt mig otroligt mycket med värken. har inte lika många dåliga dagar längre och det är helt otroligt med tanke på att väldigt många med denna värk inte alls kan träna för att det blir värre. jag har den turen att de blir bättre av att träna. De tackar jag gudarna för. Jag försöker att inte låta värken styra mitt liv längre jag försöker styra den. De är lite roligt dock, tränar jag inte så får jag mer värk, så pass mycket värk att kläder gör ont att ha på sig. 

De senaste dagarna har varit väldigt nostalgiska. Har fått tillbaka lite minnen som man förtränkt (ja jag är väldigt bra på att förtränga) både bra och dåliga minnen men framför allt väldigt många bra.
En vis man sa en gång jag tror det var gandi som sa det: 

"Ju längre bak i det förflytna du kan se, desto längre fram i framtiden ser du."

Med det sagt så tar jag och återgår till mina läxor som jag har kvar att göra. 

Over and out

 

Lite tankar.

Det är sjuk, folk som gör allt rätt får ingenting tillbaka.
Ska de va så svårt att få leva ett drägligt liv?

OM man pluggar på halvtid d.v.s. 2 dagar i månaden är man i skolan och man får 4500 från csn.
Man bor ensam i en lägenhet och har hyra, el och andra räkningar att betala. klarar mig sig då på 4500?
Svaret på den frågan är enkel Nej de gör man inte.
Att få jobb är inte det enklaste i detta sammahälle så man står där med sitt csn och är redo för att kunna jobba heltid, man söker jobb varje dag och gör allting rätt men man får ändå ingen hjälp i från kommunen! Är de så det ska vara? Folk som gör allt rätt får ingenting medans Alkolister, missbrukar och andra dräg får precis som dom vill. Det är väl inte rättvist eller är det?

Man kanske ska ta och skaffa sig ett jobb som alkolist de låter som så i denna kommunen.